By DIBF & Aftonbladet
Deaf 30-year old Cecilia Ferm won her 6th Swedish Championships playing for Solna Vikings. The evening Sweden's leading newspaper ‘Aftonbladet’ featured a whole front page of Cecilia showing with her signing language skills at the court (See copy of newspaper article on below in Swedish language). Cecilia team-mates are attending signing language courses in order to have ease of communication with her.
Next task for Cecilia will be, together with her Swedish deaf basketball team, defending their Championships title at the 4th European Deaf Basketball Championships in Ljubljana , Slovenia 18-26 June. Thereafter aiming for Gold at 20 th Deaflympic Games in Melbourne , Australia 5-16 January 2005.
Alla tecken tyder på guld
16 April 2004
Teckenspråket har blivit ett taktiskt vapen för Cecilia Ferm och Solna Vikings. På lördag inleds SM-finalen mot Brahe.
Foto: Jan E Carlsson
|
Cecilia Ferm styr Solnas basketförsvar. "Jag är glad om jag kan vara en förebild för andra döva." Lagkamraterna gratulerade Cecilia Ferm till en suverän semifinalinsats. Hon hörde inte vad de sade, fast hon såg
- Tjejerna har blivit jätteduktiga på teckenspråk, säger Solna Vikings forwardsstjärna.
Solna är favorit i damernas SM-finalspel i basket mot Brahe, som inleds på lördagen. Bland annat på grund av att Vikings har det som coachen Michael Westerholm kallar för ligans bästa försvarsspelare.
I semifinalen vann Cecilia Ferm matchen i matchen mot 08 Stockholms Jurgita Kausaite, ligans kanske vassaste anfallsspelare.
Insatsen blir inte mindre anmärkningsvärd av att Cecilia är döv.
- Det gick bra, även om hon gjorde en del poäng. Jag visste att hon gillade att driva åt höger och lyckades ofta stoppa henne, säger Cecilia, känd som en tuffing på planen.
Det känns ovant att intervjua en döv idrottsstjärna. Reportern glömmer ofta bort vem han talar med och har ögonkontakt med tolken Tommy Lyxell i stället för med huvudpersonen.
Cecilia skrattar och verkar ändå hinna med att läsa läpparna och följa tolkens händer. Hon är van vid att berätta sin historia.
När hon flyttade till Örebro för att börja gymnasiet fanns det ingen speciell basketklubb för döva i staden. Så hon började spela med Nerikes B-lag. En träning räckte för att hon skulle bli uppflyttad till A-laget. På den vägen är det.
När Cecilia tog en plats i damlandslaget var det det slutliga beviset för att en handikappad kan nå högsta elitklass.
- Jag är glad om jag kan vara en förebild för andra döva. Jag tycker att fler döva borde umgås med hörande, inte bara i idrott utan även i yrkeslivet. Det handlar mycket om att våga. Samtidigt får hörande mer kunskap om hur de ska bemöta en som inte hör, säger Cecilia.
Lagkamraterna i Solna Vikings är ett gott exempel på det. Så gott som alla spelarna har lärt sig teckenspråk. Cecilia berättar att varje spelare har ett personligt tecken och att språket blivit ett taktiskt vapen.
- Jag vet att en del motståndare brukar titta på våra matcher på video för att försöka förstå vilket tecken som står för ett visst anfallssystem. Därför byter vi tecken då och då, säger Cecilia Ferm.
Det är klart att tillvaron på basketplanen aldrig kan bli problemfri. När tränaren delar ut order måste en lagkamrat tolka. Ibland blir det missuppfattningar och inte sällan ställer sig Cecilia sist i kön inför en ny träningsövning, så att hon först kan se hur de andra gör.
I spelet kan hon ibland få problem när något sker bakom hennes rygg. Samtidigt har det tvingat henne att utveckla andra sinnen. - Jag tror att jag har bättre överblick än många andra. Eftersom jag inte hör har jag utvecklat min split vision så att jag kan se saker i ögonvrån, säger Cecilia, som tycker att det sociala livet i laget kan vara svårare att få att fungera.
Medan de flesta i laget tyckte att träningslägret i USA var bland det roligaste de varit med om var Cecilia inte lika begeistrad.
Det är inte lätt att tillgodogöra sig alla intryck och känna sig delaktig när alla andra plötsligt skrattar åt något man inte hört.
- Det är naturligt att man söker sig till andra hörselskadade, där man känner sig hemma. Men vill man utvecklas är det bra att umgås med hörande, säger Cecilia, som inte är den enda hörselskadade spelaren som nått eliten.
Alvik har haft Kjell Gunnå och Robert Hummelvik. Cecilia säger att det finns ett stort intresse för sporten bland hörselskadade och att det kvinnliga svenska dövlandslaget är näst bäst i världen. Kommande vinter siktar man på revansch mot USA i Deaflympic Games, OS för döva.
Men först väntar SM-finalen. Cecilia är överraskad över att motståndarna heter Brahe och inte Luleå.
- Brahe är kvicka och har bra skyttar, men inget riktigt insidespel. Vi är större, starkare och har mer rutin. Jag tror att vi vinner, säger Cecilia.
Jens Littorin
Note: Article extracted
from Aftonbladet web site
